Ljudet av staden är definitivt närvarande på Bunkeberget i Gamlestaden i Göteborg, spårvagnarnas egensinniga ljud hörs enligt tidtabell, fåglarna man ser är feta skogsduvor, överallt ligger det skärp i form av burkar, papper och glasskärvor, naturen i stan är inte lika vacker som den orörda i Sarek men den har sin charm. Och bland burkar, höghus, graffiti och engångsgrillar spirar det säkraste vårtecknet av de alla: vitsipporna. Jag kravlade runt en stund uppe på den utsprängda kullen som hyser skateboardhall och festlokal, och som en gång var en del av den svenska krigsindustrin, för att njuta lite av och fotografera våren. När jag med nedsmutsade klädet promenerar den knappa kilometern hemåt så kan jag inte låta bli att vara tacksam över hur man i stadsplaneringen, efter påtryckningar från bland annat friluftsfrämjandet, tog hänsyn till att det ska finnas små grönområden på nära avstånd även i staden. Att sedan människor inte kan respektera och vårda en grön oas är synd och skam.
